Kina

Kina

Produktion
Tebuskarna i Kina skördas första gången efter omkring fem år, något längre än i t.ex. Indien. Efter 30 år klipps buskarna vanligtvis ner för att föryngra dem och öka produktionen. Med denna metod kan buskarna vara produktiva i hundratals år. i Södra Kina finns teträd som är över tusen år gamla.
Gödsling av tebuskar förekommer i Kina även om det försämrar kvaliteten. Både handelsgödsel och mer naturliga gödsel som t.ex. sojabönor används. De senaste åren har dock fler och fler ekologiska teer börjat dyka upp på marknaden även om denna märkning, som för så mycket annat av den information som finns om kinesiska teer, måste tas med en stor nypa salt.

Den största mängden te odlas på före detta kooperativa statliga fabriker. Kvaliteten på dessa teer är hög och jämn, något som medför att dessa teer blandas innan te packas och exporteras. Det finns även mindre privata teodlingar, ofta på avlägsna platser vilka producerar te av mycket god kvalitet. För att kunna få tag på dessa teer krävdes förr en personlig relation med de som odlade dessa teer men nu för tiden är det möjligt att få tag på några av dem genom den ökande mängd specialiserade tebuktiker både i och utanför Kina.
Av kinas totala teproduktion på ungefär 590,000 ton upptar grönt te 70 %. Av det te Kina exporterar består det gröna teet bara av 40 %, resten konsumeras lokalt. Det övriga exporterade teet består av svart (40 %), oolong, vita, smaksatta, sammanpressade och Pu-erh.

Kinas teindustri idag

Kina - Provinser

Även om te odlas i stora delar av Kina kommer det bästa teet några få bergsområden. Totalt odlas det te i 18 av Kinas provinser och odlingsområdet sträcker sig från en ungefärlig linje mellan Shanghai och Tibet och söderut. De viktigaste provinserna sett ur ett teperspektiv är Zhejiang, Sichuan, Hunan, Yunnan, Fujian och Anhui.

Kina - Historia

Tidernas begynnelse, eller åtminstone teets
Det råder en viss osäkerhet om teplantans ursprung men de flesta experter är överrens om att Camellia Sinensis ursprungligen växte i området kring Sichuan, Yunnan, Assam, Tibet och Burma. Anledningen till denna osäkerhet är att det idag inte finns några vilda tebuskar (eller träd) kvar. Då det finns två (tre enligt vissa källor) variteter kan man lockas att tro att det även finns två ursprungsplatser för te, men moderna undersökningsmetoder har visat att de två variteterna har samma antal kromosomer. Detta tillsammans med att hybrider uppstår naturligt hos tebuskar talar för att det endast finns en enda ursprungsplats. Vissa experter är av uppfattningen att de första sju teplantorna togs till Kina av en buddistisk lärare, Gan Lu, från en resa i Indien, vilka skall ha planterats på en bergssida i Szechwan . I vilket fall som helst bryggdes antagligen det första teet på blad från vilda teträd. Odling av te tros ha börjat i Sichuan och sedan spridit sig längs Yangtze. Det är även troligt att teblad åts innan man lärde sig att brygga te av dem, det förekommer ännu idag att telöv konserveras (picklas) av ursprungsbefolkningen i Burma.

Fram till 200-talet f.Kr kokades de färska tebladen helt enkelt i vatten. Kung Wen, grundare av Zhou-dynastin lär ha fått te som gåva av stamhövningar i nuvarande Sichuan någon gång under 1100-talet f.Kr. enligt en bok skriven av Chang Ju omkring 347 e.Kr.