Mer än halva Jiangxis yta upptas av berg, något som bidrar till den goda kvaliteten på det te som odlas där men samtidigt medför små skördar. Produktionen är även mycket ojämn, 1915 producerades 16 500 ton te vilket sedan föll till endast 2145 ton 1949 för att sedan öka till 19 400 ton 1990. Vid samma tid täcktes 58 000 Ha av provinsen av teodlingar.

Enligt "Green Tea Store" producerar 90 av provinsens 99 härader (counties) te men den huvudsakliga mängden te odlas i Xiushui (2) och i de nordöstra delarna av provinsen . Wuyuan(5) står för 30% av produktionen medan Xiushui(8), Jingdezhen(9), Shangrao(6), Fengcheng(10), Wuning(11) och Quanshan(12) tillsammans producerar 65%.

Omkring 60% av allt te skördas på våren och i huvudsak är det grönt te som produceras , omkring 80% är grönt. Det svarta teet från Jingdezhen(9) kallas Fu Black och säljs ibland tillsammans med te från Qimen som Qi Black. Omkring hälften av allt te som produceras i Jixiang exporteras men jag är osäker på hur mycket som exporteras till andra delar av Kina och hur mycket som exporteras till andra länder. I vilket fall som helst är jasminte en vanlig exportprodukt till övriga Kina. Att Jiangxis teproduktion inte utvecklas som andra provinser beror till stor del på att odlingarna mycket små samt att det måste konkurera med andra grödor.

Provinsgräns
Teproducerande län. Telöven markerar endast centralorterna för de teproducerande länen.
1. Lu Shan, ett berg känt för sitt te Lu Shan Yun Wu
2. Xiushui,
3. Jinggang ligger i den mellersta delen av bergskedjan Luoxiao där teet Gou Gu Nao Cha odlas.
4. Nanchang
5. Wuyuan
6. Shangrao
7. Nancheng
8. Xiushui
9. Jingdezhen
10. Fengcheng
11. Wuning
12. Quanshan

Kartkälla:
"Map of Tea Growing Area In China" sammanställd av China Tea Import and Export Corporation, Research Institute of Surveying and Mapping of the National Bureau of Surveying and Mapping och Tea Reserch Institute of the Chinese Academy of Agricultural Science. Designad av Dai He Ying till minne av China Tea Import and Export Corporations 40-års jubileum.

Huvusaklig Källa: "Green Gold" av Dan Etherington och Keith Forster 1993
Bildkälla: All about China