Det finns precis hur många sorters tekannor som helst och dessutom i alla storlekar, former och material. Att välja en är snudd på omöjligt men det här är mina tips:

• Tekannan skall vara vacker. En ful men praktisk tekanna kanske är ändamålsenlig men den förhöjer inte upplevelsen av teet.
• Köp inte en större tekanna en nödvändigt, då hinner bara teet svalna.
• Om den redan inte har en inbyggd löstagbar tesil bör det i alla fall gå att få plats med en. Undvik dock tesilar i keramik då dessa blir jättevarma.
• Tänker du brygga olika sorters te i den och inte vill att den skall ta åt sig smak är glaskannor och glacerad keramik utmärkt.
• Pipen skall vara välformad och gärna lite oval så droppar det inte lika mycket om den.
• Undvik avlånga tekannor med tyngdpunkten långt fram. De är svåra att hälla ur och det är lätt att man bränner sig.

Själv använder jag i huvudsak två tekannor, dels en ”Original Suffolk Teapot”, från Henry Watson och dels en gammal ”Assam” med plastlock från Bodum. Den första kannan är utmärkt för svarta och smaksatta teer eftersom den inte tar åt sig någon smak och den andra är i glas och har en listig sil som tillåter löven att vara kvar i kannan utan ha komma i kontakt med vattnet. Fördelen med tekannor i glas är att man kan se färgen på teet.

Nu är det inte alla teer som passar att bryggas i en vanlig tekanna. I vissa fall passar en liten Yixing-kanna eller en tetsubin bättre. För andra teer är det kanske bättre att brygga rätt i en mugg eller en guywan. Det finns många som har synpunkter på hur te skall bryggas och tittar man i asiatisk litteratur är metoderna beskrivna i detalj. Mitt råd är dock att inte bry sig om dessa regler utan experimentera med olika metoder och utrustning. Det är roligare så.