Att ha te som hobby är både spännande och frustrerande. Anledningen till detta är att det är mycket svårt att få fram tillförlitlig information om det te man dricker. En del aspekter finns det hur mycket som helst skrivet om, t.ex. den kinesiska teceremonin Gung fu, medan andra, i min värld betydligt mer intressanta, t.ex. hur de tillverkas eller var de odlas, finns det nästan ingenting skrivet.

Detta kan verka lite underligt om man jämför med andra drycker som vin och whiskey som det finns hur mycket information som helst om. Anledningen till detta tror jag är att intresset för gott te är ganska litet, de flesta i Europa ser te som något enkelt och snabbt och detta inspirerar inte till fortsatt läsande. Det intresse som faktiskt finns verkar främst röra brittiska romantiserade tetraditioner som high tea och scones. Detta märks på de många böcker och tidskrifter finns om ämnet.
Det lilla som skrivs är ofta skrivet av européer och nordamerikaner som i bästa fall gjort någon enstaka resa till Asien för att kunna hävda sin auktoritet, all annan information har de hämtat i äldre litteratur eller från lokala tehandlare. Den litteratur som skrivs i de länder som faktiskt producerar te är ofta otillgänglig för västerlänningar, dels p.g.a. att den är svår att få tag på och dels att den är skriven på obegripliga språk.

Min erfarenhet av böcker från Indien är att de oftast handlar om hur man kan öka produktionen eller om levnadsvillkoren för de som arbetar inom teindustrin, gärna blandat med trivial statestikteori. Böckerna från Japan och Korea, Kina och Taiwan handlar nästan uteslutande om de olika teceremonierna och har dessutom undermålig källkritik, i de fall de redovisar några källor alls. Jag har inte hittat några inhemska böcker om te från Afrika, Sri Lanka eller Sydamerika, den information som finns om dessa länder är i huvudsak urtrista vetenskapliga artiklar och produktionsstatistik.

Att nästan all engelsk litteratur om te skrivs i västvärlden beror troligtvis på att det är här vi har tid och pengar. Problemet är naturligtvis att nästan allt te produceras på otillgängliga platser (sett ur ett svenskt perspektiv) av människor som har annat för sig än att sprida information om sitt arbete till oss. Historiskt sett har det även funnits en hemlighetsfullhet vad det gäller te och det var inte för så länge sedan vi nästa inte visste någonting om det te vi drack. Det lustiga är att det verkar variera kraftigt hur god till information om te vi har. Under 1900-talets första hälft producerades och såldes stora delar av värdens te av västerlänningar, ofta engelsmän, vilket gjorde att det finns en mängd bra böcker om te från denna tid, den bästa bok som skrivits om de publicerades 1935. Problemet med dessa böcker är att de är ganska omoderna, det har ju hänt en hel del på 50 år.

Personliga kontakter

Den bästa information man kan hitta om te är naturligtvis där det odlas. Man skall dock inte alltid tro på det man hör av de som odlar te, det finns mycket underliga uppfattningar, speciellt om teets historia. Har man inte tid och möjlighet att resa världen runt och besöka teodlingar finns den en del diskussionsforum på Internet där det finns en hel del kunskap att hämta även om de främsta experterna finns på annat håll. Forumen är även en utmärkt plats för att hålla sig uppdaterad vad det gäller nya trender, böcker och butiker.

Det mest aktiva diskussionsforumet finns på TeaChat. Så vitt jag vet finns det inga aktiva diskussionsforum om te på svenska.

Kommersiella källor

Tebutiker

Mycket av den information som finns på denna sida kommer ifrån olika lokala tebutiker. Anledningen är naturligtvis att detta ofta är den enda källa om specifika teer som finns att tillgå. Nackdelen är att även om butikerna finns i det land där teet produceras är det inte säkert att de har varit på plats för at skaffa sig en egen uppfattning utan är utlämnade till den information de kan få från mellanhänder. Dessutom har de en benägenhet att gärna överdriva vissa egenskaper, t.ex. ett tes historia.

Teorganisationer

Nästan varje land har någon form av teindustriorganisation, både de producerande och de importerande. Den information som dessa sprider brukar vara väldigt grundläggande och trist. Det mest spännande brukar vara produktionsstatistik (och den är inte särskilt rolig).

Teproducenter

De flesta lite större teproducenter har en egen website där man brukar sprida lite allmän information. Tyvärr brukar dessa sällan uppdateras och är inte heller riktade till privatpersoner.

Ideella källor

Sedan Internets barndom har det funnits ideella webbsidor om te. Dessa brukar vara relativt lättillgängliga men innehåller sällan någon ny eller unik information. The Way of Tea är ett typiskt exempel på en sådan sida.

Bloggar

Personliga bloggar från Europa och Nordamerika

Det finns än mängd personliga bloggar av privatpersoner i västvärden. Dessa brukar beskriva olika teer man druckit men är även en bra källa till branschnyheter. De bloggar jag brukar läsa finns redovisade i spalten till höger.

Personliga bloggar från länder där man odlar te

De senaste åren har det dykt upp bloggar skriva av personer, ofta européer eller nordamerikaner som flyttat till länder där man producerar te. Fördelen med dessa är att de innehåller i det närmaste förstahandsinformation som dessutom är unik.

Företagsbloggar

Några av de kommersiella företagen driver även bloggar men dessa brukar uppdateras ganska sällan.

Tidskrifter

Det finns ett par ganska trevliga tidskrifter om te. I grova drag kan de delas in i branschtidningar, konsumenttidningar och personaltidningar.

Filmer

Det finns ett fåtal dokumentära filmer om te men detta är ingen större källa till information. Fördelen är att de förmedlar en utmärkt bild av de platser där man odlar te.

Kartor

Om det finns dåligt med böcker om te är den om möjligt ännu sämre med kartor. Undantaget är plantagerna i Afrika, Sri Lanka och Darjeeling.