Grönt te

Yang Yan Gou Qing 羊岩勾青

Yang Yan Gou Qing är ett grönt te som kommer ifrån ett berg som heter Yang Yan 羊岩 i närheten av Linhai 临海. Även om teet är nästan helt okänt utanför Kina har det vunnit många priser och produktionen är ganska stor, omkring en tiondel av Xi Hu Long Jing1. Namnet översätts till grön krok vilket stämmer väl med teets utseende. Löven är ganska små och består av en bladknopp tillsammans med ett eller två blad.

Javascript is required to view this map.

Teet odlas på en höjd av 800 meter över havet och den största producenten verkar vara Zhejiang Yangyan Chachang.

1. TeaSpring

Det avbildade teet är av typ Te You vilket skall vara en mycket bra kvalitet. Det är från TeaSpring och skördat 2010. Priset var 9,8 dollar för 25 gram. Betyget gäller detta te.

Yang Xian Xue Ya 阳羡雪芽

Yang Xian Xue Ya är ett grönt te från trakten av Yixing (2) och har samma ursprung som det betydligt mindre kända teet, Zhu Hai Jin Ming. Området där detta te odlas, Zhuhai (1) 竹海, har en lång historia vad det gäller att odla te men saknade fram till 1980-talet kända sorter. Som svar på detta skapades Yang Xian Xue Ya och det blev en stor framgång. Teet är ganska svårt att tillverka och kräver en hel del arbete. Enbart bladknopparna används vilket gör att det dessutom tar lång tid att plocka. Efter att ha vissnat ner omväxlande knådas, gnuggas och rullas löven i en wokpanna för hand. Xue Ya betyder Snöknopp och lär komma av de vita fjunen på tebladen som bevaras i den försiktiga tillverkningen1.

Javascript is required to view this map.

Lao Zhu Da Fang 老竹大方

Lao Zhu Da Fang är ett grönt te från Anhui, närmare bestämt trakten kring och i Huangshan (1) 黄山. Detta te säljs under två vanliga namn där Lao Zhu Da Fang 老竹大方 är vanligast i Kina och Ding Gu Da Fang 顶谷大方 verkar vara det vanligast i Europa och Nordamerika. Ibland kan man även köpa det som Valley Peak Da Fang Tea, Zhupu Da Fang och Zhuye Da Fang. Da Fang 大方 är namnet på den buddistmunk som lär skapat detta te i slutet av Song-dynastin (960-1279)1. Han levde i ett tempel på toppen av berget Laozhuling (2) 老竹岭2 där han bjöd besökare på sitt te. Efter hand ökade teets ryktbarhet och besökare skall ha kommit enbart för att pröva det. Bönder i närheten fick ta del av produktionsprocessen och som tack uppkallades teet efter Da Fang. Under Qing-dynastin (1644-1912) var teet så populärt att det blev ett tributte1.

Lao Zhu Da Fang är ett ovanligt kraftigt grönt te med en gulgrön färg. Bladen är platta och påminner en hel del om Long Jing. Det finns t.o.m. de som hävdar att Long Jing är inspirerat av Lao Zhu Da Fang. Numera är teet mest känt för dess förmåga till viktminskning hos människor.

Teet tillverkas bl.a. i bergen Laozhuling (2) 老竹岭 och Fuquan Shan (?) 福全山 i häradet She (även kallas Xi) 歙县. Båda bergen är över 1000 meter höga, branta, med tät bambuskog. Det regnar en hel del i området och är dessutom dimmigt, standardklimatet för bra kinesiskt te2. Andra platser där teet odlas är Shexian (3) 歙县, Jinchuan (4) 金川 och Sanyang 三阳3.

Song Luo Cha 松萝茶

Song Luo Cha som även säljs som Song Luo, Song Luo Tender Pekoe, Lang Yuan Nen Hao och Lang Yuan Song Luo Nen Hao är ett relativt okänt grönt te från Anhui. Mest känt är teet för sina påstådda medicinska egenskaper och det nämns i en mängd olika mer eller mindre kända verk. Trots detta har det tillverkats betydligt längre än de mer kända som Huang Shan Mao Feng, Lu An Gua Pian och Tai Ping Hou Kui. Teet finns bl.a. omnämnt i den kinesiska boken om läkemedel och läkekonst Bencao Gangmu 本草纲目 som skrev av Li Shizhen 李时珍 1578. Man tror dock att teet tillverkats sedan början av Ming-dynastin (1368-1644). Teet skall ha tillverkats ungefär på samma sätt de senaste 300-400 åren och det är fullt möjligt att metoden för att tillverka detta te ligger till grund för alla de stekta gröna teer som tillverkas runt om i Kina1.

Teet odlas i ett bergsområde en och en halv mil norr om Xiuning (1) 休宁县. Området där teet växer är berömt för sin skönhet (de flesta bergsområden i Kina är väldigt vackra, speciellt de där man odlar te) med mycket dimma och regn. Tebuskarna växer på mellan 600 och 700 meters höjd1.

Javascript is required to view this map.

Tillverkning

Yong Xi Huo Qing 涌溪火青

Detta te förväxlas ofta med gunpowder. Även om båda teerna är mörkgröna och hårt rullade är Yong Xi Huo Qing av betydligt bättre kvalitet. På grund av sitt utseende vecklar teet upp sig medan det bryggs, något som ser väldigt trevligt ut. På grund av detta brukar man brygga teet i glasmuggar.

Yong Xi Huo Qing kommer ursprungligen från häradet Jing (1) 泾县 i östra Anhui där de odlats sedan Ming-dunastin (1368-1644). Området har höga berg, tät skog och djupa dalar. Det är dessutom dimmigt och regnar en hel del (1800 mm per år), ett lämpligt klimat för bra te. Enligt en legend tillverkades detta te ursprungligen av en tesort som kallades Jin Yin eller Guld och Silver. Denna skall ha haft blad som var gyllene på ena sedan och silvriga på den andra. Även om teet tillverkats under lång tid var det först 1956 som produktionen styrdes upp och teet blev riktigt populärt. Teet säljs ibland som Yong Xi Green Fire och Yong Xi Jade Fire.

Javascript is required to view this map.

Tillverkning

Ting Xi Lan Xiang 汀溪兰香

Det här ett relativt nytt men mycket populärt te från en by som heter Tingxi (2) 汀溪i häradet Jing 泾县 i södra Anhui3. Området där teet odlas och tillverkas har dock producerat te under lång tid och sträcker sig nu över flera berg som alla har ett lämpligt klimat för att producera bra te. Lan Xiang betyder doft från orkidé och härrör från hur teet smakar och doftar. Utseendemässigt är teet långt och smalt och påminner om en nål. Teet kallas även Ting Xi Orchid och Ting Xi Kui3.

Javascript is required to view this map.

Enligt en källa skapades teet av Professor Chen Chuan år 1989 och blev mycket snabbt en populär produkt och vann en mängd olika priser1. Andra källor anger att teet producerades under stora delar av 1980-talet2. 1987 skall 332 ton Ting Xi Lan Xiang ha tillverkats, något som ökade till over 600 ton 1993 vilket motsvarar 70% av häradets totala teproduktion2.

Tillverkning
Tebladen plockas när de är 3 cm långa och består av två små blad och en bladknopp. 100 av dessa små kvistar väger omkring 15 gram. Det finns faktiskt sämre kvalitéer där man plockar upp till fyra löv men dessa ser jag ingen anledning att bry sig om. Bladen tas hem så fort de plockats, ofta på morgonen, och får vissna ner så de klarar de ytterligare produktionsstegen.

Huang Shan Mao Feng 黄山毛峰

Detta är ett av Kinas mest kända gröna teer och det mest populära av alla Mao Feng. Teet odlas kring bergskedjan Huang Shan (3,4) 黄山, ett otroligt vackert bergsområde i sydvästra Anhui som är hem för många fantastiska teer. Teet är känt för sin fruktiga smak, sitt böjda utseende samt att det går att brygga många gånger.

Sorter och kvaliteter
På grund av sin stora popularitet finns det en mängd olika företag och småbönder som producerar detta te, något som lätt fram till en ganska stor variation i tillverkning och kvalitéer. I början av 1990-talet producerades det tusentals ton1. Teet odlas i ett ganska stort område, en hel del tillverkas t.o.m. i  Qimen (2) men det finaste anses komma från Yungu Temple 云谷寺 (4), Songgu Nunnery, Diaoqiao Nunnery, Ciguang Ge 慈光阁 och Hillside Temple på en höjd av omkring 1200 meter over havet.

Javascript is required to view this map.

En Shi Yu Lu 恩施玉露

En Shi Yu Lu kommer från de östra delarna av Enshi och är något så ovanligt som ett ångat kinessikt te, inte helt olikt de japanska. Detta är visserligen en sanning med modifikation eftersom det även finns en rostad variant2. Bladen är långa och smala och betydligt helare än de japanska motsvarigheterna.

Färgen på det färdiga teet är mycket ljus, nästan färglös men smaken är blommig och ganska speciell. Vanligtvis bryggs detta te med ganska svalt vatten, 60 till 70 grader på samma sätt som många japanska. Teet skall innehålla en stor mängd selen, ett spårämne med en mängd positiva hälsoegenskaper1.

Flera variteter används som material för detta te, bl.a. en som heter E Cha #10, Long Jing #43 och en lokal sort som kallas Xuan En Qun Ti Zhong2.

Javascript is required to view this map.

An JiEnshi 恩施

Det lär ha tillverkats te i Enshi sedan Tang-dynastin (618-907) och En Shi Yu Lu uppfanns någon gång under Kejsare Kangxi’s regeringstid (1661-1722). Vid denna tid använda men ett speciellt varmt bord för att torka, rulla, forma och fixera telöven och ge dem dess karakteristiska form2. Under 1700-talet var En Shi Yu Lu ett tributte till Kejsare Qian Long och han lär ha tyckt mycket om detta te2.

Du Yun Mao Jian 都匀毛尖

Du Yun Mao Jian brukar finnas med på listor over Kinas mest kända teer men är mycket svårt att få tag på. Inte för att produktionen är speciellt liten utan att mycket lite exporteras utanför Kina eller ens Guizhou där teet produceras. Mest känt är teet för sin relativt nära koppling till Mao Zedong och sitt pris det vann på Panama-Pacific International Exposition 1915.

Det skall ha tillverkats sedan Ming-dynastin (1368-1644) och varit ett tributte till Kejsaren men jag har inte hittat några tillförlitliga källor som verifierar detta. Teet tillverkas i Duyun 都匀 i södra Guizhou och påminner en hel del om Bi Lou Chun. De bästa teet kommer från Shao Jiao, Shao Shang, Huang He, Hei Gou och sluttningarna av Qian Jia Slope mountain vid byn Tuan Shan1.

Javascript is required to view this map.

An JiDuyun 都匀.

Brevet från Mao Zedong

Mao Jian 茶品毛尖

Mao Jian är benämningen på flera kinesiska teer som har liknande egenskaper, framför allt formen. Som så många andra benämningar har denna förvanskats med åren och teer benämnda Mao Jian kan ha ganska olika former och utseende.

Mao Jian brukar bestå av ganska små, lätt böjda löv med mörkgrön färg och lär ha tillverkats i de norra delarna av Kina under lång tid.

Det mest kända av alla Mao Jian är Xin Yang Mao Jian 信阳毛尖 men det finns även te som enbart kallas Mao Jian, t.ex. detta te från Jinhua (1) i Zhejiang. Jag köpte det från Jing Tea Shop och det enda jag vet om det är att det kommer från en varitet som kallas Ying Shuang.

Javascript is required to view this map.

Prenumerera på innehåll