Yang Yan Gou Qing är ett grönt te som kommer ifrån ett berg som heter Yang Yan 羊岩 i närheten av Linhai 临海. Även om teet är nästan helt okänt utanför Kina har det vunnit många priser och produktionen är ganska stor, omkring en tiondel av Xi Hu Long Jing¹. Namnet översätts till grön krok vilket stämmer väl med teets utseende. Löven är ganska små och består av en bladknopp tillsammans med ett eller två blad.

Teet odlas på en höjd av 800 meter över havet och den största producenten verkar vara Zhejiang Yangyan Chachang.

1. TeaSpring

Det avbildade teet är av typ Te You vilket skall vara en mycket bra kvalitet. Det är från TeaSpring och skördat 2010. Priset var 9,8 dollar för 25 gram. Betyget gäller detta te.

Det här är ett svart te från Yixing (2), platsen i Jiangsu som är så känd för sina tekannor. Teet finns omnämnt i kinesisk litteratur och är ganska lätt att få tag på via TeaSpring (även om de säljer förra årets skörd). Trots detta finns det förvånansvärt lite information om teet och det är inte alls lätt att hitta i Kina. Vad detta beror på vet jag inte, men det är möjligt att teet säljs under så många namn att man blandar ihop det med andra svarta teer från Jiangsu. Jag vet med säkerhet att teet säljs som Zhu Hai Golden Tea, Bamboo Ocean Golden Tea, Zhu Hai Jin Ming Hong Cha och Golden Bamboo Yixing men jag misstänker att det säljs under flera andra namn. För några år sedan reste jag runt i området och letade just efter svarta teer men även om jag blev bjuden på ett fantastiskt bra te kunde jag inte hitta några att köpa. Förra året köpte jag dock ett te från Dragon Tea Store, Yixing Congou men jag är inte säker på att det finns något släktskap, teerna ser inte direkt lika ut. Nu säger detta kanske inte så mycket eftersom de olika Zhu Hai Jin Ming jag sett ser ganska olika ut, allt ifrån feta böjda blad till ganska raka helt gyllene. Så svart som Yixing Congou har jag dock inte sett det. Dessutom tillverkas det en hel del svart te i Jiangsu även om dessa inte är speciellt kända.

Detta te förväxlas ofta med gunpowder. Även om båda teerna är mörkgröna och hårt rullade är Yong Xi Huo Qing av betydligt bättre kvalitet. På grund av sitt utseende vecklar teet upp sig medan det bryggs, något som ser väldigt trevligt ut. På grund av detta brukar man brygga teet i glasmuggar.

Yong Xi Huo Qing kommer ursprungligen från häradet Jing (1) 泾县 i östra Anhui där de odlats sedan Ming-dunastin (1368-1644). Området har höga berg, tät skog och djupa dalar. Det är dessutom dimmigt och regnar en hel del (1800 mm per år), ett lämpligt klimat för bra te. Enligt en legend tillverkades detta te ursprungligen av en tesort som kallades Jin Yin eller Guld och Silver. Denna skall ha haft blad som var gyllene på ena sedan och silvriga på den andra. Även om teet tillverkats under lång tid var det först 1956 som produktionen styrdes upp och teet blev riktigt populärt. Teet säljs ibland som Yong Xi Green Fire och Yong Xi Jade Fire.

Tillverkning

Detta te som även kallas Chuan Hong eller Chuan Hung 川红工夫茶 är ett av Kinas mest kända svarta teer. Teet är milt och består nästan bara av bladknoppar, något som är ganska ovanligt bland de svarta teerna. Vanligtvis brukar man göra grönt te av dessa och använda de större bladen till det svarta teet.

Teet odlas främst kring Yibin 宜宾 (1) i sydöstra Sichuan och har gjorts så sedan mitten av 1950-talet då det skapades. Produktionen sker i ett ganska stort område söder om Yangtze och inkluderar Yibin 宜宾, Neijiang 内江, Fuling 涪陵, Jiang lag江律 och Chongqing. Tidigast var dock Yibin följt av Wanxian 万县 och Daxian 达县.

Teet har främst exporterats, både till USA, Europa och Ryssland och hade en stor fördel gentemot sina konkurrenter i och med att det kunde skördas tidigt på året och kom därför tidigt ut på marknaden. Förutom detta visade det sig att området var lämpligt för att odla svart te och teet blev snabbt mycket populärt. Från början tillverkades teet för hand men med den ökade efterfrågan gick man över till maskinell produktion. Produktionen har dock varierat kraftigt de senaste 30 åren man arbetar för närvarande för att återställa teets forna rykte och kvalitet.

Namn: Lu Shan Yun Wu
Kvalitet: Supreme
Butik: Dragon Tea House
Skörd: 2010
Pris: $26.99/ 100g
Eftersom Lu Shan Yun Wu var ett av de bästa teerna jag drack förra året har jag sett fram emot att testa årets skörd. Tyvärr blev jag lite besviken, visserligen är det ett mycket trevligt te men har inte samma friskhet som förra året. Dessutom är det lite mer svårbryggt. Nu kan det vara så att jag blivit bortskämd av alla de trevliga gröna teer jag druckit det senaste året, det är svårt att säga.

Under Ming- och Qing-dynastierna (1368–1644, 1644–1911) var detta ett populärt tribut-te, men glömdes sedan bort¹. Med hjälp av tre 80-åriga teodlare återskapades dock teet 1971 och det blev genast mycket uppskattat. Första året tillverkades 14 kilo, 1973 och 1974 tillverkades det omkring 200 kilo men redan 1985 var produktionen 3700 kg². Nuförtiden lär produktionen vara hela 4500 ton, värt 150 millioner yuan vilket är ungefär lika mycket i svenska kronor. Ungefär 90% av alla hushåll i trakten arbetar med produktion av te vilket innebär omkring 100000 personer².

Teet består nästan helt av bladknoppar, vilket ger en mycket mild och lite kryddig smak.

Tillverkning

Du Yun Mao Jian brukar finnas med på listor over Kinas mest kända teer men är mycket svårt att få tag på. Inte för att produktionen är speciellt liten utan att mycket lite exporteras utanför Kina eller ens Guizhou där teet produceras. Mest känt är teet för sin relativt nära koppling till Mao Zedong och sitt pris det vann på Panama-Pacific International Exposition 1915.

Det skall ha tillverkats sedan Ming-dynastin (1368-1644) och varit ett tributte till Kejsaren men jag har inte hittat några tillförlitliga källor som verifierar detta. Teet tillverkas i Duyun 都匀 i södra Guizhou och påminner en hel del om Bi Lou Chun. De bästa teet kommer från Shao Jiao, Shao Shang, Huang He, Hei Gou och sluttningarna av Qian Jia Slope mountain vid byn Tuan Shan¹.

Brevet från Mao Zedong

Detta te är ett av Kinas mest kända teer men det som produceras i minst mängd. I alla fall om man bortser ifrån den stora mängd förfalskat te som prånglas ut under samma namn. Enligt en trovärdig källa tillverkas det bara 500 kg av detta te per år¹ medan men annan källa anger 300 kg/år².

Telöven är gulgröna, raka och täckta med fina hår. Omkring 2,5 till 3 cm långa och 3 till 4 mm breda. Teet klassas som gult vilket innebär att det tillverkas på ett mycket speciellt sätt och det odlas på en enda plats, berget Jun Shan (1) i sjön Dong Ting (2), mycket nära Yueyang 岳阳 (3).

Jun Shan är ett mycket litet bergsområde, omkring 1 km brett som är täckt med dimma en stor del av året. Totalt sträcker sig odlingarna över 72 berg av varierande storlek. Det odlas även te på de norra stränderna av Dong Ting men då klimatet här skiljer sig från det på Jun Shan betraktas inte detta som äkta Jun Shan Yin Zhen¹.

Historia

Mao Jian är benämningen på flera kinesiska teer som har liknande egenskaper, framför allt formen. Som så många andra benämningar har denna förvanskats med åren och teer benämnda Mao Jian kan ha ganska olika former och utseende.

Mao Jian brukar bestå av ganska små, lätt böjda löv med mörkgrön färg och lär ha tillverkats i de norra delarna av Kina under lång tid.

Det mest kända av alla Mao Jian är Xin Yang Mao Jian 信阳毛尖 men det finns även te som enbart kallas Mao Jian, t.ex. detta te från Jinhua (1) i Zhejiang. Jag köpte det från Jing Tea Shop och det enda jag vet om det är att det kommer från en varitet som kallas Ying Shuang.

Detta gröna te från Zhejiang förväxlas ofta med An Ji Bai Cha vilket kanske inte är så konstigt. Inte nog med att de har snarlika namn, de odlas dessutom i samma område och ser nästan lika dana ut. Det finns dock flera viktiga skillnader, dels tillverkas de på olika sätt och dels används olika sorters telöv som material.

De torra telöven är raka och platta och tillverkas på ett ganska unikt sätt bl.a. genom bakning. Beskarna som används är Long Jing 43 / Ying Shuang, samma buskar som används för att producera merparten av allt Long Jing². Till skillnad från Long Jing innehåller dock An Ji Bai Pian mycket lite koffein¹.

Förutom sitt te är An Ji känt för sina vackra bambulundar som bl.a. syns i filmen "Crouching tiger and hidden dragon". Teet och bambun växer skyddat från föroreningar och odlas tydligen helt utan bekämpningsmedel. Totalt finns det 45 000 Ha teplantor i An Ji vilka producerar 3300 ton te per år, både An Ji Bai Cha och An Ji Bai Pian¹.